Jan Rydén Bonmot

Jan Rydén Bonmot föreläser om hållbar omställning, systemförändring, innovation och hur kultur, estetik och identitet påverkar samhällsutvecklingen. Hans perspektiv förenar ekonomi, konst, arkitektur och framtidstänkande för att förklara varför hållbar förändring kräver mer än tekniska lösningar.

Han erbjuder fyra föreläsningar som behandlar skönhetens betydelse för våra beslut, spekulativ design, den digitala ekonomins resursförbrukning och estetikens roll i klimatomställningen.

Gemensamt för föreläsningarna är att han visar hur organisationer kan upptäcka samband som ofta förbises i traditionellt förändringsarbete. Genom exempel från arkitektur, ekologisk ekonomi och design ger han deltagarna perspektiv på hur kulturella och systemiska faktorer påverkar möjligheten att skapa långsiktigt hållbara lösningar.

Jan Rydén Bonmot visar hur organisationer kan använda spekulativ design och design fiction för att utforska framtida möjligheter och risker som inte alltid framträder genom traditionell strategisk planering.

I föreläsningen "Så framtidssäkrar du din organisation med spekulativ design" introducerar han metoder för att skapa framtidsscenarier som utmanar rådande antaganden. Genom att föreställa sig alternativa framtider kan organisationer utveckla ett mer långsiktigt och systemiskt perspektiv på innovation.

Han förklarar också hur design fiction kan användas i förändringsarbete för att synliggöra konsekvenser av olika vägval. Föreläsningen riktar sig till organisationer som vill utveckla sin förmåga att hantera komplexa framtidsfrågor och hitta nya vägar till förändring.

Jan Rydén Bonmot lyfter fram att människors uppfattningar om skönhet och fulhet påverkar hur vi värderar miljöer, fattar beslut och accepterar samhällsförändringar. Estetik är därför inte enbart en fråga om personlig smak, utan också en faktor inom ekonomi, politik och stadsutveckling.

I föreläsningen "Vad är vackert, vad är fult? Hur påverkar skönhet våra beslut" undersöker han hur estetiska normer formas av tradition, kultur och identitet.

Med exempel från arkitektur, historia och politik visar han varför estetiska värden behöver tas på allvar i hållbarhetsarbetet. Perspektivet är särskilt relevant för organisationer som arbetar med samhällsplanering, stadsutveckling eller förändringar som påverkar människors gemensamma miljöer.

Jan Rydén Bonmot undersöker hur den visuella utformningen av hållbar teknik påverkar människors inställning till klimatomställningen. Hans utgångspunkt är att tekniskt fungerande lösningar också behöver förhålla sig till människors upplevelse av landskap, arkitektur och offentliga miljöer.

I föreläsningen "Måste omställningen vara så ful? Stålskogar och solparker" använder han bland annat vindkraftsparker och solcellsfält som exempel på hur estetiska frågor kan påverka acceptansen för hållbarhetsåtgärder.

Han diskuterar hur funktion och skönhet kan förenas och varför arkitektur och design har betydelse för omställningens legitimitet. Föreläsningen är relevant för kommuner, samhällsbyggare och organisationer som arbetar med energiomställning och fysisk planering.

Jan Rydén Bonmot beskriver hur digitaliseringens till synes immateriella tjänster är beroende av fysiska resurser, energiförbrukning och materialflöden. Han utmanar föreställningen att digital ekonomisk aktivitet automatiskt innebär en minskad miljöbelastning.

I föreläsningen "Hur den digitala ekonomin äter upp våra resurser: ekonomi som en del av ekosystemet" förklarar han sambanden mellan digitala system, ekologisk balans och samhällsekonomi.

Han använder ekologisk ekonomi som perspektiv för att visa varför ekonomin behöver förstås som en del av naturens system snarare än som något fristående. Föreläsningen behandlar även tillväxt, konsumtion och digital transformation och är relevant för organisationer som vill förstå digitaliseringens hållbarhetsutmaningar ur ett bredare resursperspektiv.

Jan Rydén Bonmot har en tvärvetenskaplig bakgrund som civilekonom, konstnär, forskare och strategisk rådgivare. Han är senior rådgivare inom innovation och hållbarhet på Innovation Leadership Group och har erfarenhet av både forskning och praktiskt utvecklingsarbete.

Han är affilierad doktorand vid Center for Arts, Business and Culture vid Handelshögskolan i Stockholm samt doktorand vid Åbo Akademi. Han har även forskat om social hållbarhet vid KTH.

Utöver den akademiska erfarenheten har han arbetat som gestaltningsansvarig inom kommunal fastighetsutveckling och samarbetat med bland andra ICA, Stockholms stad och Färgfabriken. Kombinationen av forskning, konst, ekonomi och stadsutveckling ligger till grund för hans föreläsningar om hållbar systemförändring.

Jan Rydén Bonmot är författare till böckerna "En humanistisk klassicism" och "Allborgarrätten". Båda behandlar frågor som rör arkitektur, historia och urban design, vilket också är centrala perspektiv i hans föreläsningar.

Hans författarskap anknyter till intresset för hur byggda miljöer, kulturella traditioner och estetiska ideal påverkar samhällsutvecklingen. Dessa frågor återkommer särskilt i föreläsningarna om skönhetens betydelse för våra beslut och om den hållbara omställningens visuella konsekvenser.

Genom att kombinera arkitekturhistoriska perspektiv med ekonomi och hållbarhetsfrågor visar han hur tidigare idéer om form, identitet och samhällsbyggande kan bidra till diskussionen om framtidens städer och miljöer.

Det korta svaret är: Det beror på evenemanget och omfattningen av det enskilda uppdraget.

Priset varierar bland annat beroende på föreläsare, längd, plats, språk, format och evenemangets omfattning. Kontakta oss gärna med lite information om era önskemål och behov, så tar vi snabbt fram ett kostnadsfritt och icke-bindande erbjudande. Kontakta oss här.