Monika Björn – om kvinnohälsa, mod och vägen till ett starkt liv

Monika Björn är entreprenör inom hälsa, yoga och träning. Med över 25 års erfarenhet och en bakgrund inom idrottsvetenskap och psykologi föreläser hon om långsiktig hälsa och kvinnohälsa, bland annat i föreläsningen Stark genom klimakteriet. Hon möter varje vecka många kvinnor i sina yogaklasser, driver Yoga247, arrangerar retreats och har skrivit böckerna Yoga för dig som tränar och Stark genom klimakteriet.

Du har arbetat med träning och hälsa i över 25 år. Vad var det som väckte ditt intresse för området från början?
Jag har alltid varit en fysiskt aktiv person med ett stort intresse för hälsa, träning, kost och friskvård. I över tio års tid introducerade jag träningsformen spinning runt om i världen samtidigt som jag studerade friskvård, idrottsvetenskap och psykologi på Göteborgs universitet. Jag hade jobbat heltid med träning och hälsa i över 25 år när jag hamnade i klimakteriet och var helt oförstående kring vad som höll på att hända i min egen kropp. Det var ett brutalt uppvaknande att efter nästan tio års universitetsstudier inse att inte en enda föreläsare någonsin hade nämnt ordet klimakteriet.

Hur har ditt synsätt på hälsa förändrats under åren?
Det är uppenbart att man intresserar sig mest för den fas man befinner sig i själv skratt. Självklart får man en bättre förståelse för klimakteriet när man väl genomgår eller har genomgått den fasen. Just nu är jag nördigt intresserad av ”health span/vitality”, alltså att få åldras med så mycket hälsa intakt som möjligt. Jag blir gärna 110 år, men bara om jag får behålla min hälsa så sent upp i åren som möjligt, annars kan det kvitta.

Du pratar öppet om frågor som många undviker, till exempel klimakteriet. Hur har responsen varit när du tagit upp dessa ämnen?
Omtumlande, med brist på ett bättre ord. Det visade sig finnas ett uppdämt behov att få prata om klimakteriet, kvinnohälsa och allt som rör dessa områden.

Din föreläsning Stark genom klimakteriet har fått mycket positiv respons. Vad tror du gör att den engagerar så många?
51 % av jordens befolkning kommer att genomgå klimakteriet förr eller senare. Alla känner en kvinna som har upplevt eller ska uppleva klimakteriet. Det är ett ämne som väcker känslor och som alla har någon slags relation till, även om de kanske inte förstår det förrän efter föreläsningen.

Vad vill du att deltagarna ska känna och ta med sig efter att ha hört dig föreläsa?
Jag vill att de ska förstå vad klimakteriet är och hur det kan vara helt bekymmersfritt för vissa kvinnor samtidigt som det kan ge andra kvinnor svåra symptom. Jag vill att man ska veta att det finns saker man själv kan göra för att må bättre och att det finns medicinsk hjälp att tillgå. Du behöver inte lida i onödan. Man ska definitivt lämna föreläsningen med mer kunskap och en större förståelse för klimakteriet och kvinnohälsa i stort. Föreläsningen vänder sig både till kvinnor, alla som jobbar med en kvinna, lever med en kvinna eller känner en kvinna.

Hur brukar du anpassa innehållet efter olika målgrupper, till exempel arbetsplatser eller vårdpersonal?
Jag rådfrågar alltid beställaren kring målgruppen och vad de vill ha ut av föreläsningen. På så sätt kan jag skräddarsy innehållet exakt efter vilka åhörarna är. Är det en ledningsgrupp och chefer som vill ha ett större arbetsmiljöperspektiv, eller är det mestadels kvinnliga anställda? Är 99 % av publiken kvinnor i klimakterieålder eller är det blandade åldrar och både män och kvinnor som lyssnar? Beroende på svaret kan jag skruva innehållet för att passa gruppen på bästa sätt.

Du pratar ofta om hälsa som något som handlar om mer än träning. Hur ser du på balansen mellan fysisk och mental hälsa?
Båda är viktiga, dessutom är hälsa fler delar än bara den fysiska och mentala delen. Vi vet till exempel att den sociala hälsan har visat sig vara nog så viktig för ett långt och friskt liv. Att ha ett sammanhang, en större mening och någon eller några nära personer som man kan luta sig mot och känna sig trygg med är minst lika angeläget som sömn, träning, kost och stresshantering.

Vilka vanliga missuppfattningar om klimakteriet möter du när du föreläser?
Att en kvinna i klimakteriet är väldigt gammal. Att klimakteriet inträffar först när mensen tagit slut och då kan man känna sig lite varm och få torra slemhinnor. Väldigt få känner till sömnproblemen, muskel- och ledvärken och det försämrade psykiska måendet, till exempel.

Vad brukar du själv betona som viktigast för att må bra i längden?
Nummer ett: kunskap. Om man har svåra symptom, hormonbehandling. Samt att prioritera sömnen, den fysiska aktiviteten och styrketräningen, att äta näringsrik, varierad kost innehållandes tillräckligt med protein och att se till att omge sig med bra människor.

Du träffar många kvinnor varje vecka genom dina yogaklasser. Vad lär du dig av dem?
Massor! De inspirerar mig varje vecka! Jag har yogaelever som har varit på mina klasser i över 20 år. De tränar varierat, äter bra, yogar och är så otroligt energiska och vitala. De äldsta är över 70 år och snittåldern är runt 50.

Hur ser en vanlig dag ut för dig, och hur hittar du balans mellan arbete, träning och återhämtning?
Ingen dag är den andra lik. Jag har ju privilegiet att styra min egen arbetstid. Jag delar in mitt arbetsår efter vår- och hösttermin och inleder alltid med att boka in min lediga tid först. Synkar ledigheten med min man som också är egenföretagare. Sedan bokar jag ofta tre ”tuffa” veckor med en uppföljande lugn vecka. En fullbokad vecka kan jag ha två till tre stora företagsföreläsningar. Om jag har flera föreläsningar samma vecka behöver minst en till två vara med hyfsat kort resväg. Runt om föreläsningarna har jag andra projekt. Just nu skriver jag på min fjärde bok som ska komma ut i augusti 2026 och håller på med en start up. Jag tränar styrketräning tre dagar i veckan, springer två gånger i veckan och yogar lite varje dag. Har en väldigt aktiv hund så spenderar en del tid i skog och mark. Går och lägger mig runt 22.00 och stiger upp vid 07.00.

Vad betyder uttrycket ”Hälsa för livet” för dig personligen?
Att det jag gör med min kost, träning, sömn, stresshantering och karriär ska öka förutsättningarna till ett friskt, starkt, oberoende och spännande liv och ålderdom.

Hur hoppas du att samtalet kring kvinnohälsa utvecklas framöver?
Att kvinnohälsa får ta en mycket större plats på alla plattformar och att kvinnohälsa till slut får den finansiering och forskning som krävs för att minska könsglappet. Samtalet måste nå ut för att få fler att förstå att kvinnohälsa är så mycket mer än frågor som rör fertilitet, graviditet, förlossning eller cancer i brösten och underlivet. Kvinnohälsa är ju även sjukdomar som drabbar båda könen, men kvinnor i högre utsträckning än män, till exempel benskörhet eller Alzheimers, eller där kvinnor får andra symptom än män, som vid hjärtinfarkt. Kvinnohälsa är också endometrios och PCOS, som drabbar runt tio procent av alla kvinnor. Vi har varken en god förståelse kring vad som orsakar dessa sjukdomar eller ett botemedel idag.

Vad inspirerar dig mest i ditt arbete just nu?
Min son och hans generation (Generation Z). Informationsflödet som denna generation är uppväxt med liknar inget annat som vi hittills sett eller gått igenom. De söker och får information från TikTok, YouTube och till viss mån Instagram i raketfart. Man kan förfasas över detta, men faktum kvarstår. Vi behöver istället fundera på hur vi kan nå ut till den yngre generationen med evidensbaserad fakta för att de ska kunna ta pålästa beslut om sina egna kroppar.

Vilka nya projekt eller idéer ser du fram emot att utforska framöver?
Hahahahaha, jag har inlämning av mitt nya bokmanus i mars 2026, följt av redigeringsarbete fram till midsommar, så jag ser med skräckblandad, ångestladdad förtjusning fram emot att hinna skriva klart min nya bok i tid. Ämnet är kvinnohälsa såklart, men i ett bredare kontext än Stark genom klimakteriet och Stark 50+. Dessutom lanserar jag mitt nya företagsprojekt under Q1 2026, så fortsättning följer.

Monika Björn fortsätter att utmana normer, inspirera kvinnor och sprida kunskap om hälsa i alla livets faser. Med både forskningsförankring och genuin värme visar hon att hälsa inte handlar om prestation, utan om balans, kunskap och modet att ta ansvar för sitt välmående hela livet.