Vem vinner kampen om barnens uppmärksamhet?

Vi människor utvecklas genom erfarenheter och upplevelser. Vår hjärna formas av det. Barn konsumerar påverkan i stället för att bygga identitet.

Sociala medier förändrar barns syn på sig själva. Barn får höra att de måste följa trender, hudvårdsrutiner, shower rituals och filter för att duga. Vi ser 11-åringar köpa produkter för att få bättre hy, fast de redan har perfekt hy. Unga män hakar på trender som Winter Arc där de till och med uppmanas ta avstånd från sin partner för att strikt kunna fullfölja sin personliga utveckling.

Vad är budskapet? Jo, de duger inte som de är. Det tär på självkänslan att matas varje dag med hur du borde vara eller se ut.

Jag har föreläst om barns digitala liv och psykiska hälsa sedan 2013. Jag har varit i över 50 kommuner. Min föreläsning, som jag kallar ”Man blir som man umgås”, känns tyvärr mer och mer slående utifrån hur utvecklingen ser ut idag.

Det finns ett uttryck som säger: Jag vill om jag tror att jag kan.

Men vad händer när barnen inte längre tror att de kan?

När tonåringar i slutet av dagen tänker:
Jag orkade inte läsa idag heller.
Jag träffade ingen kompis.
Jag blev sittandes framför skärmen idag med.

Den känslan skickar ett budskap: Jag är misslyckad. Ett barn som känner sig misslyckat har lägre tillit till livet och sig själv. Det underminerar motivation, skola, relationer, ja, allt.

Tonåringar spenderar upp till hälften av sin vakna tid framför skärmen. Det är en ny form av beteende som gör det svårt att stå ut med tystnad, tristess och vardag. Känslan av att inte vara stimulerad upplevs som negativ. Det ger till och med så starka negativa känslor att många unga inte kan cykla utan att ha mobilen framme samtidigt.

Det kan ses lite parodiskt, men barns obehagskänslor av att inte bli stimulerade är starka. Det upplevs jobbigt och det är en verklighet för många unga. Tystnad och tristess blir en fiende. Barn försöker undvika sina känslor och sin inre dialog. När du börjar fly dina känslor och din inre dialog är du ute på djupt vatten.

 Vanliga konsekvenser blir:

• Sämre sömn
• Minskad lust till aktiviteter
• Social isolering
• Lägre självkänsla

Självbilden formas av algoritmer som håller barn stimulerade i stället för av människor som älskar dem. Anknytning kan inte outsourcas till sociala medier.

För första gången i historien är inte föräldrar alltid barnens viktigaste relation. Det är en kamp mellan föräldrar och teknikbolag med miljardbudgetar vars mål är att fånga uppmärksamhet och sälja osäkerhet. Enligt Internetstiftelsens årliga rapport vänder sig barn allt mer till AI för hjälp och vägledning. Barn så unga som 8 år har AI som sin kompis och vägledare. Vad blir det kvar för föräldern? Gnället?

Föräldraskap är tufft, det är rent ut sagt skittufft i perioder. Många föräldrar har lite verktyg i sin verktygslåda. De vill göra rätt men curling har blivit en normalitet i vårt stressiga samhälle, ingen får bli kränkt och alla har rättigheter.

Föräldrar vill ge sina barn bästa möjliga uppfostran och utveckling. De kommer göra rätt om de vet vad de ska göra och varför, i de flesta fall.

Vi behöver stärka föräldrar. Vi behöver hjälpa vårdnadshavare att vara trygga pelare i sina barns digitala värld. Vinsterna kommer bli många på flera plan.

Vi har ett viktigt arbete framför oss.

Vi behöver hjälpa föräldrar skapa bra föräldraskap. Föräldrar med rätt verktyg kommer arbeta förebyggande på sätt som ingen annan kan. Barn som växer upp och är nöjda med sig själva behöver inte kicksökning eller självmedicinering av skärm. Göteborgs stad hade 2000 personer anmälda till mina webbinarier som sedan spridits genom deras olika kanaler och instanser. Aldrig förr har de haft så många anmälda. Behovet finns.

Tillsammans kan vi skapa en framtid där barnens skärm är ett komplement till deras liv och där balansen mellan det digitala och IRL känns naturlig.