AI gör våra liv enklare, men vad gör den med vår egen förmåga att tänka och lära? I den här artikeln reflekterar futuristen och författaren Stefan Engeseth över vad som händer när vi blir alltför beroende av teknik. Han beskriver hur bekvämligheten kan kosta oss både kompetens och kreativitet och varför vi behöver använda AI på ett sätt som stärker oss istället för att göra oss passiva.
Vi riskerar tappa vår kompetens
Exempel från arbetslivet är påtagliga. Beroendet av AI gör att yrkesfolk tappar sina egna förmågor. Hos vissa konsultbolag i Finland stängdes AI-verktyg av efter att man märkt att medarbetarna glömt hur man gjorde saker “manuellt” - alltså sådant de tidigare behärskat. Lärdom: den kompetens vi inte använder behöver inte hjärnan - och då försvinner den. Hjärnan är som en muskel. Om den inte används förtvinar den.
Särskilt tydligt blir det när ”djupt minne” saknas - det vill säga vår förmåga att lagra, bearbeta och tillämpa kunskap utan hjälp av extern teknik. Nya ingenjörer eller studenter som förlitat sig mer på AI än eget lärande riskerar att glömma sin kunskap fortare.
Detta har fått rubriker som ”AI gör dig dum” - och visst väcker det en oro: om vi inte själva tänker, minns, analyserar - vad händer då med våra mentala färdigheter? I förlängningen riskerar vi ett kollektivt kompetensförfall, inte bara bland studenter utan bland människor i arbetslivet.
Zombie-läget: när vi slutar tänka själva
Min oro växer när jag ser hur bekvämlighet ibland ersätter nyfikenhet. Vi riskerar att bli “någon slags zombies” - människor som slutar tänka själva och i stället låter AI lösa allt, även de mest vardagliga sakerna.
Det är inte bara stora jobb – det kan börja med enkla saker: formulera mail, planera möten, välja formuleringar, lösa problem. Ju fler gånger vi låter en maskin göra det åt oss, desto mindre blir vårt behov av kreativ problemlösning, kritiskt tänkande eller ens grundläggande kommunikation.
Samhällsriskerna om vi slutar tänka
Konsekvenserna är större än för individen. Om vi kollektivt tappar förmåga att tänka, analysera och lära - vad händer med arbetsmarknaden? Vad händer med kreativitet, innovation och kritiskt tänkande?
Tänk dig ett samhälle där ingen kommer ihåg hur man gör något praktiskt, utan förlitar sig på teknik för allt - från att flyga plan, köra bil till att koka kaffe. Den dagen systemen fallerar, kan vårt kollektiva minne och våra praktiska kunskaper vara borta.
Alternativet – använda AI klokt
Det finns vägar att använda AI utan att tappa vår mänskliga intelligens.
En idé är att se AI som en tränare för hjärnan som en “hjärn-PT”: ett stöd som utmanar oss, inte ersätter oss. Låt den utmana dig, tvinga dig att tänka, lära nytt, reflektera. På så sätt kan AI stärka hjärnan snarare än förtvina den.
Vi kan också välja medveten användning: begränsa när och hur vi använder AI, och vara noga med att fortsätta lära, memorera, analysera - även när AI verkar erbjuda enkla genvägar.
Utbildning, arbetsliv, samhälle behöver utveckla en medveten AI-etik: använda tekniken där den ger värde, men aldrig så mycket att vår egen förmåga får lida.
Slutsats: Bekvämlighetens pris
AI har enorm potential – men bekvämlighet och effektivitet kommer till priset av vår kognitiva förmåga. Om vi fortsätter låta maskinerna tänka åt oss, riskerar vi att förlora det som gör oss mänskliga: förmågan att tänka, minnas, lära och förstå.
Jag vill inte se en framtid där människor har allt - förutom förmågan att tänka själva. Därför är det hög tid att vi ifrågasätter vår beroende av AI. Låt oss hellre använda den som en hjälpande hand, inte som ett substitut för vår egen hjärna.
Stefan Engeseth
Föreläsare och författare till böcker som Homo Stupido
Bokning och förfrågan
Skicka en bokningsförfrågan här för Stefan Engeseth
Tyckte du att blogginlägget var inspirerande? Du kan boka Stefan Engeseth till ditt event. Kontakta oss idag för att höra mer om möjligheterna.
Creative futurist Stefan Engeseth inspirerar till innovation genom att utmana mänskliga normer och visa vägen mot en mer intelligent och hållbar framtid.
