Varför beter sig elever egentligen som de gör?

Har du någonsin undrat varför en elev plötsligt tappar humöret, drar sig undan eller bara stänger av? Kanske har du försökt prata med en tonåring som inte verkar ta in ett ord du säger, eller fått ett utbrott tillbaka när du minst anar det?

Det är exakt där min nya bok börjar: med den frågan. Varför elever beter sig som de gör är en bok som ger dig nycklarna till att förstå vad som pågår bakom beteenden, reaktioner och tystnad. Många reaktioner vi möter i skolan är inte ”logiska”. De är biologiska. Det är när vi förstår hjärnans sätt att fungera som vi kan tolka elevernas reaktioner och bemöta på ett mer träffsäkert sätt.

En elev som ”tappar det” kanske inte är respektlös, utan bara kidnappad av en känslohjärna på högvarv. En elev som vägrar delta kan i själva verket känna sig osäker, stressad eller utanför. Boken ger dig verktygen att se under ytan och att förstå vad som egentligen pågår.

Gamla överlevnadsprogram aktiva i elevens hjärna

Tre stora utvecklingssprång har skett under vår tillkomst som art, och urgamla överlevnadsprogram för reptiler, däggdjur och människor som levt före oss är än i dag aktiva i vår hjärna. De fyller alla sin funktion, men särskilt när vi är stressade eller trötta slår hjärnans energisparläge till och vi kan reagera utifrån dessa tidigare utvecklingsstadier.

Detta gäller särskilt barn och unga vars hjärna ännu är under utveckling. Hjärnans högre funktioner stänger ned och andra tidigare biologiska program tar över, såsom reptilhjärnan eller däggdjurshjärnan – som jag kallar för aphjärnan. Som vuxen gäller det då att kunna möta eleven utifrån den medvetandenivå den är på.
Reptilhjärnan behöver ett kort konkret budskap med en tydlig instruktion. Aphjärnan handlar om att möta det känslomässiga behovet, och den senaste utvecklade delen – som jag för enkelhetens skull kallar för människohjärnan – handlar om det logiska.

Att agera högaffektivt när reptilhjärnan är i farten förvärrar situationen. Den behöver snarare en snitslad bana att följa. Det är många som vill ha hårdare tag i skolan idag men det är inte lösningen, jag förespråkar smartare tag i skolan istället, säger Lena. Det handlar om att använda kunskaperna om den unga hjärnan för att ta ett ledarskap i klassrummet och skapa studiero.

Hårdare tag? Det är smartare tag som behövs

I dag när jag skriver denna text har det kommit ytterligare ett politiskt utspel om hårdare tag i skolan. Nu har politikerna verkligen tänkt efter och kommit fram till … att lärare ska få bestraffa barn. Jag blir så infernaliskt trött på den ignorans av kunskap bland beslutsfattare. För det finns en samlad forskning om vad som faktiskt skapar studiero. Och vad är då det?

Jo, i en metaanalys från Skolforskningsinstitutet 2021 av det forskningsunderlag som finns kring olika aspekter av studiero, både nationellt och internationellt, framhålls särskilt betydelsen av ett aktivt ledarskap i klassrummet och lärarens relationsbyggande förmåga med eleverna, tydliga ramar och strukturer för undervisningen samt att elever tillförsäkras det stöd och de utmaningar de behöver i klassrummet.

Jag menar att det behövs mer än ämneskunskaper för att nå kunskapsmålen. Vi behöver förstå hur den unga hjärnan fungerar och hur vi kan samspela med de biologiska program som styr. När vi samspelar med hur hjärnan faktiskt fungerar underlättar det inlärningen samtidigt som studieron ökar och stressen minskar.
Det ger lärare kompetens att bygga relationer och ta ett ledarskap i klassrummet därför att man förstår varför elever beter sig som de gör – och hur man kan samarbeta med gamla biologiska överlevnadsprogram i elevens hjärna. Något som gagnar både elever och lärare. När vi får syn på vad som triggar, vad som skapar stress och vad som lugnar hjärnan får vi ett helt nytt förhållningssätt. Då blir det också möjligt att bygga de relationer som bär, även när det stormar. Det är därför jag menar att den här kunskapen är så viktig.

Praktiskt för skolvardagen

Det har varit viktigt för mig när jag har skrivit boken att den ska vara ett konkret stöd i verklighetens skolvardag. Sida upp och sida ner är den full av exempel som du som jobbar med elever kommer att känna igen dig i. Forskningen är förpackad så att den ska vara lättillgänglig och lätt att komma ihåg. Det finns med tydliga pedagogiska begrepp och modeller för hur vi kan samarbeta med den unga hjärnan. Reflektionsfrågor gör att den passar lika bra för egen läsning som för kollegiala samtal i arbetslaget.
Det är en bok att arbeta vidare från, inte bara läsa. För den verkliga förändringen sker när vi börjar reflektera kring och praktisera innehållet i boken.

Skapa relation först

Jag skriver ofta om vikten av relationer. Inte för att det låter fint, utan för att det är nödvändigt. Hela hjärnans system är inställt på att söka trygghet, och trygghet skapas i relationer. Det är först när eleven känner sig trygg, sedd och begripen som det finns utrymme för samarbete, förändring och inlärning. När vi skyndar på korrigering innan vi har fått kontakt kan en situation låsa sig eller eskalera. Relation före korrektion är inte en klyscha. Det är en förutsättning.

Pedagogiskt stödmaterial för lektioner om psykisk hälsa

I samband med att Varför elever beter sig som de gör släpptes, kom jag även ut med boken Så funkar din tonårshjärna. Den är skriven direkt till ungdomar och kan med fördel användas som ett pedagogiskt stödmaterial i undervisning om psykisk hälsa och välmående. Den hjälper unga att förstå sin egen hjärna, sina känslor och reaktioner. Samtidigt underlättar den för vuxna att prata om det som ibland är svårt att nå fram med. Och inte minst, kunskaperna ger positiva effekter på inlärningen och minskar skolstressen.

Att förstå varför elever beter sig som de gör är början på något stort. Det är att bygga broar – mellan hjärna och hjärta, mellan frustration och förståelse. Det gör att vi möter klokare, tryggare och med mer mod.
Och när vi vuxna börjar där, så börjar ofta eleverna någon helt annanstans också.

Med värme,

Lena Skogholm
Beteendevetare, författare och föreläsare