Människans första sekund på jorden innehåller nyfikenhet och intresse för vad som komma skall, en utforskande hållning från start där frågor som: Vart har jag kommit? och vilka möter jag? är i centrum.
Under livets gång ställer människan tusentals frågor och nöjer sig oftast inte med det första svaret. Detta kan vara en indikation på att nyfikenheten är biologisk och grundläggande för vår överlevnad och utveckling.
I hjärnan väcks vår nyfikenhet och vårt intresse genom ett komplext samspel mellan belöningssystem, dopamin och det som intresserar oss. Nyfikenhet skapar på så sätt bättre möjligheter för oss att förstå andra och processa information samtidigt som det hjälper oss att relatera till andra.
När vi möter en annan människa som ställer frågor och som genuint lyssnar och visar intresse, händer något inom oss. Vi känner oss sedda, hörda och bekräftade. Kanske det finaste vi kan uppleva i ett möte.
Den bästa formen av nyfikenhet är fylld av ödmjukhet, en inställning som kännetecknas av intresse, välvilja och en hållning som har sitt ursprung i att den som frågar vill veta. Och som utgår från att det som kan synas självklart inte alltid är hela sanningen.
I socialt arbete möter vi ofta människor i komplexa livssituationer som kräver ett stort mått av nyfikenhet och intresse. Barn och unga i början av livet som på olika sätt inte får det de behöver för att fungera och utvecklas för framtiden. Barn och unga som inte själva har orden för det som sker inom och utanför dem själva.
Därmed är det av största vikt att de som möter barn och unga samverkar och samarbetar för att uppnå en bättre livssituation för den unga och på så sätt förhindra en negativ utveckling.
Barnkonventionen och andra lagar för att skydda barn är centrala när socialtjänsten planerar och erbjuder barn och unga stöd. Barnfokus i beslut är centrum. Självfallet sker det i nära samarbete med vårdnadshavare.
Barns rättigheter finns väl dokumenterade i Barnkonventionen.
En hel del barn kan inte föra sin egen talan på grund av ålder och/eller omständigheter. Då ska föräldrar/vårdnadshavare se till att barn får det de behöver. När det inte fungerar av skilda skäl har Sverige bestämt att vi tillsammans försöker identifiera behov och erbjuder stöd.
Socialtjänsten har fått uppgiften att skydda och se till att barn och unga får det de behöver för att få en så bra framtid som möjligt.
Socialt arbete har sitt ursprung i en önskan om att hjälpa till, göra gott och minska ohälsa.
Det finns fyra principer för välvilja:
- Medvetenhet, som handlar om att uppmärksamma behov
- Handling, att göra något som är hjälpsamt
- Medkänsla, att försöka förstå den det gäller
- Respekt, att värdesätta andra människor
Välvilja avläser människor i bemötande och i hur de blir bekräftade av den professionella person de möter.
Nyfikenhet, intresse och välvilja är inte bara intellektuella funktioner och drivkrafter utan något som skapar förutsättningar för tillit och närhet. Det är dessutom en förutsättning för att lära nytt.
Därmed är det av största vikt att vi som arbetar med psykosocialt arbete alltid har nyfikenhet, intresse och välvilja som vår GPS. Ödmjukhet som förmåga går att utveckla.
Att myndigheter, kommunala verksamheter och andra samverkar och på så sätt försöker finna vägar fram till det som barn och unga har rätt till enligt barnkonventionen är hälsofrämjande och kan leda till att starka friskfaktorer kommer på plats.
Att tillsammans med andra skapa dialog, utbyta kunskaper och dela professionell kompetens ökar chansen för att barn och unga får det de behöver.
Livet är i ständig rörelse och vi blir aldrig fullärda.
Människan kommer alltid behöva andra för att utvecklas.
Vi-känsla är minst lika viktig som tillräckligt god självkänsla.