Om man skulle be hundra föräldrar att välja ett tema som de tycker är knepigt i sitt föräldraskap och där de är osäkra på hur de ska göra, gissar jag att väldigt många skulle välja skärmen. För idag är skärmen en källa till mycket huvudbry för väldigt många föräldrar. Hur ska den användas? När ska den användas? Hur påverkas mitt barn av sitt skärmliv? Vilka gränser ska jag sätta upp? Och hur ska jag hålla på de gränserna så att de faktiskt efterlevs?
Frågorna är många och viktiga. För dagens barn kommer skärmen att utgöra en stor och viktig del av deras liv och vi vuxna behöver stötta dem i att hitta bra och fungerande skärmvanor. Och det är definitivt lättare sagt än gjort! De flesta vuxna brottas ju med hur de själva ska använda sina skärmar på ett bra sätt.
Frågan om tiden
Hur mycket skärmtid ska mitt barn få ha är kanske den vanligaste frågan på området. Men det vi vet från forskning är att enbart tid inte räcker för att avgöra hur barn påverkas av skärmen. Fokus behöver vidgas till att även omfatta vad barnet gör på skärmen och vad barnet avstår ifrån för att vara vid sin skärm. Så det finns ytterligare ett par frågor att ställa vars svar kan hjälpa föräldrar att få en mer komplett bild av om deras barns skärmvanor är problematiska.
Vad gör barnet på skärmen
Barn kan använda sin skärm till allt möjligt, alltifrån sociala medier och spel till pedagogiska appar eller appar för att kommunicera med släktingar som bor långt borta. Så när föräldrar ska avgöra hur mycket ett barn får ägna sig åt sin skärm kanske det ska beräknas utifrån vad barnet gör. Ett barn som använder sin skärm till att plugga en timme och sedan ringer upp morfar och pratar i tio minuter, har det barnet knaprat på sin skärmtid? Eller börjar den räknas först när skärmen används till aktiviteter som inte kan anses vara så konstruktiva, såsom att spela spel eller scrolla på Youtube?
Vad hade barnet gjort annars
Den andra aspekten som är viktig att ha koll på är vad skärmen ersätter. En del barn använder skärm en stund för att varva ner och de gör det på tid då de inte skulle ha gjort något annat. Andra har den som ett läxläsningsverktyg eller hjälpmedel vid träning. I de fallen ställer sig skärmtiden inte i vägen för andra aktiviteter utan blir kanske till och med en del av eller en förutsättning för en annan aktivitet.
Men en del barn ägnar så mycket tid åt skärmen att de går miste om annat. Och det här är ett av de större problemen med skärmen. Man talar om dess undanträngningseffekter, alltså när skärmtid sker på bekostnad av annat såsom att umgås med jämnåriga, läsa en bok, delta i aktiviteter, hitta på egna lekar eller vara fysiskt aktiv. När skärmen blir det barnet helst ägnar sig åt och oftast väljer framför att göra annat är det en signal på att användningen blivit problematisk.
Skärmen och sömnen
Det blå ljus som skärmar avger har tidigare ansetts vara den stora boven i dramat när det kommer till skärmens påverkan på sömnen. Med dagens moderna skärmar har det problemet minskat, men skärmen kan fortfarande påverka barns sömn på olika sätt.
En del barn får svårt att varva ner och komma till ro inför natten därför att de är aktiva på sina skärmar. Det kan vara spel, filmer eller TikTok som är spännande och engagerande och därmed försvårar för sömnen.
Många ungdomar berättar om FOMO när de ska stänga av telefonen på kvällen. Ingen vill vara den första som lämnar en chatt eller en social medieplattform och riskerar att gå miste om något som händer bland vännerna. Inte ens om det gör att man är vaken alldeles för sent på kvällen.
Sedan finns de barn som somnar gott när de lyssnar på musik, en podd eller en ljudbok. Så att kategoriskt säga att skärmen stör sömnen blir lite för enkelt. Även när det kommer till sömnen finns det styrkor och svagheter med skärmen och föräldrar behöver undersöka vad som gäller för just deras barn.
Faror på nätet
Många föräldrar är rädda för alla de faror som finns på nätet och som barn kan råka ut för via sina skärmar. I verkliga världen försöker vi ju ha stor koll på vad våra barn gör, var de är och vilka de träffar. På nätet är det nästan omöjligt att ha den kollen och vi vet att många barn far väldigt illa. Många föräldrar försöker hålla sig informerade både om vilka skydd och begränsningar som kan läggas in på skärmen och vilka faror som finns, vilket är väldigt viktigt. Om barnet har åldern inne är det också bra att ha en öppen dialog om faror och strategier för att skydda sig.
Det som också kan vara värt att påminna om är hur viktigt det är att föräldrar försöker intressera sig för vad barnet gör på skärmen. Fråga barnet vad det tittar på och be gärna barnet att visa dig. Kanske kan du fråga om du får vara med och spela en stund? När du själv är där barnet är ökar din chans att förstå vad barnet håller på med och du märker om barnet gör saker som du vill begränsa. När barnet märker att du är intresserad och ni bygger en relation även kring skärmen ökar dessutom chansen att ditt barn kommer berätta för dig om det är med om något som är konstigt eller skrämmande.
Från kamp om tid till samtal om balans
Barn behöver ofta hjälp att begränsa sin skärmtid och stå emot apparnas förföriska dragningskraft. Men om diskussionen mellan barn och föräldrar fastnar i att bara handla om tid finns risken att det leder till många och låsta konflikter. Om ni i stället pratar om tiden i kombination med vad som händer med och utan skärm, ökar chansen att barnet blir mer intresserat och frågan mindre laddad. Kanske kan ni tillsammans hitta fungerande rutiner kring barnets skärmliv? Du som förälder behöver förstås vara den som sätter gränserna i slutänden, men barnet kan få vara med och påverka hur de ska se ut.
Skärmen är här för att stanna, så målet kan inte vara att få bort den. I stället bör det vara att hjälpa barnet att hitta en balans där skärmlivet får utrymme, men inte på bekostnad av allt annat som är viktigt i livet.
