Det är här social hållbarhet faktiskt börjar

Det börjar nästan alltid likadant... Jag står framför en grupp människor som är fullt upptagna med sina liv, sina jobb, sina deadlines och sin ständiga inkorg. Någon drar av ett trött skämt om kaffe. Någon annan försöker dölja att hen redan glömt varför hen kom in i rummet. Det är en helt vanlig arbetsdag, och ändå händer något så fort vi börjar prata om varför det inte alltid blir som man har tänkt.

Rummet fylls av skratt. Någon nickar igenkännande, någon annan suckar lättat. “Äntligen någon som säger det högt.” Det är ofta där min föreläsning tar fart i den mänskliga lättnaden över att vi inte behöver vara perfekta, bara lite mer medvetna. På fem minuter har vi öppnat dörren till det som egentligen är kärnan i social hållbarhet, människors inre drivkrafter.

Jag brinner för att människor ska känna sig kapabla. Inte om ett år, inte efter en kurs, utan nu. Det ska kännas görbart i vardagen direkt. Och det är just den känslan som har följt mig i trettio år av arbete med kropp, beteenden, motivation och det jag brukar kalla våra inre drivkrafter.

Social hållbarhet börjar inte i en policy, den börjar i en människa

Många arbetsplatser letar i dag efter sätt att bli mer hållbara. Men ofta glömmer vi att all hållbarhet oavsett strategi eller vision. Så behöver bottna i människor som orkar, som tänker klart och som känner sig trygga nog att bidra.

Det går inte att tvinga fram med organisationsscheman. Det går däremot att skapa genom att förstå hur vi fungerar och det är faktiskt mindre komplicerat än det låter.

Jag arbetar med enkla sätt att påverka hjärnan genom kroppen, genom snällhet, genom människors vilja att hjälpa varandra och genom teamens egna guldkorn av kraft som ofta ligger gömda under vardagens brus. Många blir förvånade när de inser hur små förändringar som faktiskt krävs för att få något stort att hända. Genom att krydda allt med humor, igenkänning och roliga anekdoter så stannar kunskapen kvar. Ny kunskap och förståelse för sig själv och andra skapar förändring.

När vi förstår våra drivkrafter förändras allt

Vi behöver inte kunna allt om neurovetenskap. Det räcker att veta att vi alla bär på inre drivkrafter som påverkar hur vi tänker, samarbetar och återhämtar oss. När vi börjar jobba med dem, istället för mot dem, öppnas ett helt nytt utrymme för glädje, kreativitet och arbetsro.

Det är här mina föreläsningar tar sin början med humor, aha-upplevelser och en stadig grund i den forskning som finns på området. Jag vill att människor ska känna sig kapabla. Inte nästa månad. Inte efter ett stort projekt. Utan nu direkt, idag, på fikarasten om så behövs.

Nyckeln ligger i små, smarta val

Det fina med hjärnan är att den inte kräver stora livsprojekt. Den vill ha enkla åtgärder som:

• rörelse
• tydlighet
• pauser
• mening
• trygga relationer

När vi ger det till oss själva och andra i vardagen, då börjar det hända saker:

• Kreativiteten kommer tillbaka
• Fokus fördjupas
• Stressnivåerna sjunker
• Samarbeten blir enklare
• Humöret lyfter

Inte för att vi “skärper oss”, utan för att vi äntligen arbetar i linje med hur hjärnan faktiskt fungerar.

Det är därför jag brinner för det här

I över 30 år har jag fascinerats av vad som händer när människor får syn på sig själva på ett nytt sätt. En liten insikt med förvåning. Ett skratt som släpper spänningen i rummet. Ett ”men varför har ingen sagt det här tidigare?” Den typen av ögonblick är mer än inspiration. Det är förutsättningen för förändring.

När människor känner sig kapabla, när det plötsligt blir görbart i vardagen, då har något viktigt hänt. Då har en arbetsplats tagit ett steg mot verklig social hållbarhet.