Låt Bolibompa-Draken bli din guide mot ökad psykisk hälsa

Min dotter tycker om att kolla på ”Drakens Dansskola” på Barnkanalen. Premissen är ganska enkel: Draken (alltså vuxen person i väldigt grön och drakig plyschdräkt med hysteriskt pipig röst) lär ut danssteg från populär Mellolåt. Avsnitten är ett par minuter långa och färgglada. Solid programidé. Det är inte stor konst men det är underhållande för åldersgruppen 3-6 år. 

En dag satt jag i rummet intill och jobbade. Stressad med lite inslag av prestationsångest. Då hör jag Draken säga: ”Det gör inget om man inte kan alla stegen, man gör så gott man kan!”. Då började jag gråta. Inte mycket. Men det passerade muren. 

Draken satte fingret på något som jag ofta kan känna som vuxen. Att man försöker dansa med även när man inte kan stegen och det går lite för fort. Så man snubblar och fumlar och försöker att inte göra bort sig. Värst är ju skräcken för att faktiskt helt tappa rytmen, stå där som ett fån. Eller att till och med ramla. Jag tänker att jag kanske inte är helt ensam i den här känslan.

Tittar vi på samhällsnivå så ser vi att psykisk ohälsa ökar, framför allt ångest- och stressrelaterad sjukdom. Det är ju ändå något slags deppigt kvitto på min lilla (om ärligheten ska fram – inte så originella) spaning. Vi ser också att det här har ökat rätt stadigt sedan 90-talet. Grav slagsida könsmässigt också – väldigt hög andel kvinnor som drabbas. Bland Försäkringskassans ärenden (2022) står kvinnor för 79% av det totala antalet av den här sortens sjukskrivningar. Att vi är på väg i den här riktningen har vi också vetat länge. Så ingen är egentligen superförvånad.

Men vad ska vi göra då? Jag tänker att vi kanske behöver bli bättre på att säga till när vi inte kan stegen.

Kommer att tänka på det här med semester. När vi införde första semesterlagstiftningen 1938 så gjorde vi det som en lag. Inte som ett avtal eller en uppgörelse mellan parterna, utan en lag. Det här gjorde vi för att tempot i industrin ökade. Folk blev trötta och slitna med följden av att man såg höga risker för olyckor och sjukdom. Så genom att jobba mindre kunde vi jobba bättre och därmed få mer gjort. Intressant logik ändå. Men det funkade. 

Det är samma resonemang vi för kring förebyggande sjukvård. Det är bättre att hålla människor friska än att bota dem när de blir sjuka. Intressant hur vi också kan se samma resonemang även i debatten kring hybridarbete. Parlamentet i Nederländerna klubbade under sommaren 2022 genom att det ska bli en laglig rättighet att jobba på distans. Som argument för det här använder man i grund och botten samma argument som vi gjorde i Sverige 1938. Att vi måste skydda oss själva från att jobba ihjäl oss. Att vi individuellt har svårt att sätta de där gränserna. Vi behöver sätta dem tillsammans. 

Det gör inget om man inte kan alla stegen, man gör så gott man kan. Det här ska bli mitt nya mantra och jag ska utnämna Draken till mitt nya kraftdjur. Känner mig som en pionjär här. Lite som när vi började upphöja Nalle Puh till zenbuddistisk mästerfilosof.

Det som verkligen fyller mig med hopp är att min dotter redan har fattat det här. Hon är fem. Laleh har rätt, snart äger ni världen.

// Tommy Wilén

Tommy Wilén är leg. naprapat och en av Sveriges roligaste och mest uppskattade föreläsare inom arbetsmiljö och hälsa. Med sin akademiska bakgrund och jordnära syn på hälsa ger Tommy i sina föreläsningar massor av praktiska tips och tekniker för att skapa och befästa hälsosamma vanor både för dig som individ och i hela din organisation. Läs mer och boka en föreläsning med Tommy HÄR