I allt fler samtal jag har med chefer, HR och arbetsgrupper kommer samma fråga upp: Hur skapar vi en arbetsmiljö där vi trivs, utvecklas och håller över tid tillsammans?

Jag tror inte på perfekta arbetsplatser men jag tror på medvetna val, nyfikenhet och gemensamt ansvar.

Det vi behöver börja med är att släppa idén om att alla ska vara lika. Det är inte där hållbarheten finns. Tvärtom. Det är i våra olikheter, i olika perspektiv, erfarenheter, arbetssätt och drivkrafter som styrkan bor men för att det ska fungera i praktiken behöver vi förstå varandra bättre.

När vi lär oss samarbeta med våra olikheter i stället för att fastna i dem så skapas något mycket mer än trivsel. Det skapas förtroende, trygghet och handlingskraft.

Och så har vi det där med ansvar. För en bra arbetsmiljö bygger inte på att chefen fixar allt. Det bygger på att alla, oavsett roll, känner att de är en del av hur vi har det på arbetsplatsen. Hur vi pratar med varandra. Hur vi hanterar stress. Hur vi möter olikheter.

Att skapa en stark vi-känsla handlar inte om att alla ska vara bästa vänner. Det handlar om att ha en gemensam grund: där vi lyssnar på varandra, är tydliga med våra behov och vågar ta upp det som skaver innan det växer.

Att få det att fungera tillsammans är inget som sker av sig självt. Det kräver att vi tittar upp från våra egna perspektiv och påminner oss om att vi ingår i något gemensamt. När vi gör det lägger vi grunden för en arbetsvardag där fler känner sig trygga, sedda och delaktiga.

Det är där hållbarheten börjar.