Jag forskar och föreläser om hur lärare lyckats stödja pojkar så att de presterar bättre i skolan. En fråga som jag kan få efter dessa föreläsningar är ”varför ska man bry sig om pojkars sämre resultat i skolan?” Ett argument mot att man inte ska bry sig om pojkar är att ”dominerar inte män alla chefspositioner i Sverige”? Som ni kommer att se längre ned i texten stämmer inte detta.
På gruppnivå har flickor högre betyg än pojkar, och det är fler pojkar som har underkända betyg. Flickor från studieovana hem presterar bättre än pojkar från studieovana hem och utlandsfödda flickor presterar bättre än utlandsfödda pojkar och svenskfödda pojkar. Så pojkar kommer efter i skolan. Men varför ska man bry sig om pojkars sämre resultat i skolan?
Skolan skyddar mot utanförskap
Framförallt är det negativt för att en lyckad skolgång är ett av de bästa skydden mot utanförskap. Pojkar som inte lyckas i skolan är i majoritet när det gäller självmord, att vara inlåst på anstalt och ha missbruksproblem. För pojkar leder också deras sämre betyg till minskade möjligheter att bilda familj. Det skapar också svårigheter till att få jobb. Ungdomsarbetslösheten är mycket högre bland pojkar än flickor. Sämre betyg har också följden att många pojkar inte kommer in på en högre utbildning och de livsmöjligheter som detta ger. I en rapport om högre utbildning av OECD står det att ”När det gäller ojämlikhet i utbildningen kan inte fokus längre bara vara på kvinnor om syftet är att främja lika möjligheter för män och kvinnor.”
Goda satsningar ger resultat
Det är jättepositivt att det har gjorts, och görs!, satsningar på flickor under en längre tid på olika nivåer i skolsystemet. Om de lyckade satsningarna på flickor skriver myndigheten för skolutveckling att ”Flickors och kvinnors goda utbildningsresultat måste ses som en framgång, både för flickorna själva och för utbildningssystemet. Utbildning är en av grunderna för att förverkliga sig, individuellt och kollektivt samhälleligt senare i livet.” Låt oss ta inspiration från dessa satsningar på flickor och se att detta kan förändra elevers liv. Jag menar inte på något sätt att det ska sluta satsas på flickor i skolan. Men jag menar att det behöver också finnas utrymme för att stödja pojkarna. Flera skolor har visat att detta går.
Högre utbildning ger fler livsmöjligheter
Kvinnors högre betyg i grundskolan är en orsak till att kvinnor är i majoritet på högre utbildning. Så flickors högre betyg leder till:
- Kvinnor är fler till antalet i högre utbildning
- Kvinnor dominerar de mest eftersökta utbildningarna (Kvinnor är i majoritet på fyrtio av de mest eftertraktade utbildningarna i Sverige, förutom tre)
- Kvinnor dominerar antal examen i högre utbildning
- Samtidigt satsar universitet och högskolor enligt Universitetskanslersämbetet mer resurser på att få in kvinnor i högre utbildning
- Kvinnor har en studiemiljö som medför att de slutför fler utbildningar vare sig utbildningarna är kvinno- eller mansdominerade
Nästan hela den minskade könssegregeringen efter yrke i Sverige beror på att kvinnor kommit in på eller tagit över allt fler yrken som kräver högre utbildning. Så kvinnors dominans på högre utbildning ökar deras valmöjligheter på ett sätt som inte motsvaras hos männen. Detta gäller inte enbart vilka arbeten som går att få, utan också möjligheten att nå chefspositioner.
Kvinnor dominerar chefspositioner i allt fler sektorer
Den svenska arbetsmarknaden är uppdelad i fyra sektorer utifrån att en individ är anställd inom någon av dessa sektorer, vilka är privat, kommunal, regional och statlig sektor. Ofta definieras en sektor som jämställd efter 60/40-regeln (det vill säga att inget kön har fler än 60 procent i chefsposition).
I den privata sektorn dominerar män chefspositionerna. 63 procent av cheferna inom denna sektor är män och 37 procent av cheferna är kvinnor. Kvinnor i chefspositioner ökar inom denna sektor, så fortsätter utvecklingen på detta sätt kommer denna sektor att nå jämställdhetsmåttet med en uppdelning av 60/40 procent av vardera kön. När det gäller företagsstyrelser så är det en majoritet av män som sitter i dessa. Men här har det arbetats för att få in fler kvinnor, så under 2000-talet har antal kvinnor dubblerats på denna position. Bland de som sitter i företagsstyrelser i Sverige är 36 procent kvinnor, så detta närmar sig 60/40-måttet.
I två av de andra sektorerna, kommunal sektor och regional sektor, är över 70 procent av cheferna kvinnor. Det vill säga att kvinnorna dominerar chefspositioner inom dessa sektorer i högre grad än vad män dominerar den privata. Så dessa sektorer är enligt detta mått mindre jämställda än andra, till kvinnors fördel.
Den fjärde och sista sektorn är den statliga sektorn. Denna sektor har länge ansetts vara den mest jämställda. 51 procent av cheferna är kvinnor, så kvinnor har en liten majoritet av chefspositionerna, men det faller inom jämställdhetsmåttet på 60/40. Men denna sektor håller på att inte längre vara jämställd då det anställs fler kvinnor som chefer än män. Statistikmyndigheten skriver att ”För personer 45 år och yngre är staten på väg att inte längre vara en jämställd arbetsgivare i ett könsperspektiv”. Detta för att nya chefer rekryteras bland de med en högre utbildning och här återfinns framförallt kvinnor. Så fortsätter utvecklingen på detta sätt kommer samtliga arbetssektorer i Sverige antingen vara jämställda eller domineras av kvinnor. Så argumentet att man inte ska bry sig om pojkars utbildning för att män dominerar chefspositionerna i Sverige håller inte.
Det går att skapa en skola som gynnar både flickor och pojkar
Det finns skolor som arbetat med att ge pojkar rätt pedagogiskt stöd och lyckats att öka deras resultat. Samtidigt ökar flickornas resultat på dessa skolor (exempelvis visar statistiska undersökningar att vårdnadshavare som flyttar sina söner och döttrar till dessa skolor ser en ökning i betyg hos båda könen). Flickorna säger också i intervjuer att de trivs bättre på dessa skolor.
Pedagogiken gynnar inte bara pojkar som har det svårare i skolan, utan även flickorna som har det. Detta visar att det går att arbeta utefter viljan att skapa en bättre skolvardag för både flickor och pojkar samtidigt. Så en pusselbit för att få ett mer jämställt Sverige är att skolan får möjlighet att stödja pojkarna till att prestera bättre.
För referenser till all fakta i denna text se:
Zimmerman, F. (2025). Pojkars värld: hur föreställningar om maskulinitetsnormer påverkar viktiga jämställdhetsfrågor och pojkar i skolan. Stockholm: Liber
