Gå till huvudinnehållet Gå till footer

Hur du rekryterar rätt personer – lärdomar från extrema expeditioner

I denna artikel delar jag, Fredrik Sträng – Sveriges främsta höghöjdsklättrare med bland annat ett Guinness-världsrekord i bagaget samt en uppskattad föreläsare – med mig av mina insikter kring rekrytering för de mest krävande uppdragen. Följ med på en inspirerande resa där vi utforskar hur du hittar och bygger ett team med rätt mental attityd, ett team som inte bara klarar av utmaningarna utan också vågar utmana sig själva för att nå nya höjder.

Fredrik Sträng
Fredrik Sträng
Bli inspirerad och motiverad att ändra dina tankemönster när höghöjdsklättrare Fredrik Sträng föreläser om viljestyrka.

Hur vet du att du har rätt person på rätt plats? Och hur hittar jag de med den mentala inställning som krävs för mina djärva, obekväma och ofta riskfyllda expeditioner till några av de mest avlägsna och ogästvänliga bergen på planeten? En sak är säker: de som följer med på mina Himalaya-expeditioner ska vara de som vill klättra berget – inte de som vill ha berget klättrat.

”Vill du klättra berget, eller vill du ha det klättrat?” – Fredrik Sträng

Äventyrare sökes!

Låt mig vara tydlig: Mitt kommande projekt - Norges 377st 2000-m berg på ett år - kräver följande av deltagarna:

"Vi klättrar/vandrar 10–15 timmar varje dag, 15–30 km varje dag, upp till 2 500 höjdmeter varje dag, rakbladsvassa bergsryggar med 500 m stup på båda sidor, uselt väder, mygg, frystorkad mat, tunga ryggsäckar – dag efter dag efter dag. Pallar du det?"

Först och främst så tänker du: Vem vill utsätta sig för något sådant, och dessutom betala för det!? Men detta är inte en lektion i livets stora mysterium – varför människor gör som de gör. Äventyraren George Leigh Mallory, som kan ha varit den första att bestiga Mount Everest redan år 1924, fångade essensen av denna drivkraft i sina bevingade ord: ”Because it’s there.”

På ett liknande sätt utvecklade Joseph Campbell konceptet ”The Hero’s Journey”, en berättarmodell som har påverkat otaliga författare och filmskapare – inklusive George Lucas i skapandet av Star Wars. Campbell talade utförligt om vikten av att följa sin lycka och omfamna livets utmaningar i jakten på mening.
Och kanske är det just här vi kan enas: vissa saker kommer vi aldrig att förstå fullt ut. Men i stället för att låta oss störas av det, kan vi vila i fascinationen över människors olikheter – en värld där vi kan avundas, förskräckas och inspireras i samma andetag. Kanske är den mest värdefulla insikten att perspektiv är uppfriskande – och att vår förmåga att omfamna dem är nyckeln till att fortsätta utvecklas. Så rätt person för mina expeditioner är de som älskar det de gör.

Att hitta rätt kandidater för mina expeditioner är ingen enkel uppgift – de växer inte på träd. Och låt oss vara ärliga, Match.com är bättre lämpat för härliga promenader i naturen (Type 1 Fun: kul medan det händer och kul efteråt), snarare än Type 3 Fun (inte kul alls, ens i efterhand).

Jag har fått enormt mycket kärlek från människor som fascineras av vad jag ska göra i Norge – men gör inga misstag: det här kommer inte att vara en behaglig vandring genom skog och fjäll. Det blir utmanande. Precis som den spännande resa din start-up gör, det banbrytande projektet du leder, eller den omvandling som kanske ert företag nu navigerar – en utmaning fylld av möjligheter, mod och vision.

Företagande och äventyr delar många slående likheter. Vi rör oss båda i det okända, tar oss an en värld i ständig förändring och måste snabbt anpassa oss till nya spelregler. För företag kan det handla om att navigera genom AI:s och automatiseringens framfart – för mig handlar det om att läsa vädret, hantera oväntade förhållanden och fatta avgörande beslut i skarpa lägen. Oavsett arena krävs mod, flexibilitet och en vilja att ta sig an utmaningar utan garantier – för att nå framgång där andra tvekar.

Att hitta rätt personer för prövande expeditioner har varit en utmaning sedan människans begynnelse. Jared Diamond menar att människans utvandring från Afrika berodde på geografiska och miljömässiga faktorer. I sin bok Guns, Germs, and Steel argumenterar han för att tillgången på resurser, klimatförändringar och behovet av anpassning drev Homo sapiens att sprida sig över världen. Det behövdes dels äventyrare som begav sig ut för att hitta nya jaktmarker, och de som stannade kvar och byggde samhället, skyddade gruppen och utvecklade nya verktyg och strategier för överlevnad. Mänsklighetens framgång har alltid berott på en balans mellan utforskare och bevarare – de som vågade söka det okända och de som säkerställde stabilitet och trygghet för stammen.

Äventyrarna drevs av nyfikenhet, mod och en vilja att utmana gränser. De gav sig av för att hitta nya jaktmarker, säkrare bosättningar och bättre resurser. Men deras framgång byggde också på att andra höll sig kvar, förvaltade kunskap, byggde samhällen och lade grunden för utveckling.

Denna dynamik återkommer i dagens värld – inom företagande, forskning och innovation. Vissa är pionjärer, andra stabiliserar och skapar hållbarhet. För att lyckas krävs både visionärer och de som omsätter idéerna i verklighet.

Framgången för ett team på en Himalaya-expedition handlar om bredden av individerna och deras unika egenskaper. För att nå toppen krävs en balanserad mix av olika personligheter och kompetenser:

  • De unga och hungriga – ivriga att ta sig an utmaningar, fyllda av energi och driv.

  • De erfarna och tålmodiga – med klokskap nog att bromsa när förhållandena kräver det, för att säkerställa säkerhet och långsiktig framgång.

  • Stabilisatorerna – de som arbetar i baslägret och ser till att klätterteamen har rätt förutsättningar, genom att förse dem med vatten, mat och nödvändiga resurser.

Samma princip gäller när jag rekryterar rätt personer för mitt Norge-äventyr. Det handlar inte bara om teknisk skicklighet och erfarenhet – det handlar om mental inställning, laganda och förmåga att hantera motgångar. För att bygga ett team som klarar extrema utmaningar behöver jag identifiera vilka egenskaper som är avgörande, utöver de rent kunskapsmässiga kraven.

Det sägs att Sir Ernest Shackleton, som i början av 1900-talet försökte korsa Antarktis till fots, satte in följande annons i en London-tidning:

"Män sökes för farlig resa. Låga löner, bitter kyla, långa timmar i totalt mörker. Säker hemkomst oviss. Ära och erkännande vid framgång."

Legenden säger att över 5 000 män – och ”tre sportiga kvinnor” ansökte. Endast 28 män blev utvalda.

Så här kommer min egen ”Äventyrare sökes!”-annons till mitt Norge äventyr:
"Har du modet – eller galenskapen – att anta utmaningen? Ingen lön. Iskalla vindar. Långa dagar av svett, skavsår och självprövning. Möjligt inslag av tvivel och existentiella kriser. Belöningen? Tveksam. Heder? Kanske. Evigt erkännande? Förmodligen inte. Men du kommer att känna dig levande. Så om du är en livsnjutare med drag av masochist och längtar efter ett riktigt, vackert och jävligt äventyr – hör av dig!"

Det kan tyckas avskräckande. Men två avgörande saker hände. För det första försvann de som egentligen bara ville ha en trevlig skogspromenad – de som saknade den fysiska kapaciteten, erfarenheten eller mentala inställningen för att uthärda den krävande verkligheten av projektet. För det andra sållades de erfarna klättrarna bort som främst ville följa sina egna ambitioner, snarare än att bidra till projektets framgång som helhet.

Det har strömmat in förfrågningar från personer som fascineras av utmaningen. Men den första frågan jag ställer är alltid densamma:
Vill du klättra berget – eller vill du ha det klättrat?

Manpower undersökningen

I en undersökning som rekryteringsföretag Manpower genomförde i Sverige frågade de 10 000 män och kvinnor vad deras drömjobb är. På tredje plats röstade kvinnorna på äventyrare. På första plats röstade mannen på äventyrare. Är detta ett tecken på att vi vill fly från våra triviala och tråkiga liv? Om så är fallet, varför är då resultatet häpnadsväckande när jag frågar folk om de vill klättra berget eller hellre ha det klättrat och 95 % säger att de hellre vill ha berget klättrat?

Det verkar som om många lockas av själva idén om äventyret – men när det kommer till kritan är få villiga att genomgå den krävande processen, att möta sina rädslor, att ta sig igenom utmanande dagar, att stå ut med fysisk och mental utmattning. Som om det vore en nyhet att framgång kräver uppoffring.

Det är precis detta jag möter när jag rekryterar personer till mina expeditioner. Jag sållar direkt bort de som börjar prata om vilka jobbförmåner de har innan de ens nämner vad de kan bidra med och hur de vill stärka projektets framgång.

Jag minns särskilt en person som kontaktade mig innan jag publicerade min annons för mitt Norge-äventyr. Hon beskrev hur viktig denna utmaning var för hennes personliga utveckling, hur det skulle ge henne en nystart, hur hon verkligen behövde detta äventyr. Men inte ett ord om hur hon kunde bidra, inte en tanke på hur hennes kompetens och erfarenhet skulle öka projektets chanser att lyckas.

Rätt personer för jobbet handlar inte om de som drömmer om målet – utan om de som är redo att ta sig igenom resan för att nå det.

När min far befordrade ”en jobbig jävel”

Min far var VD för Rosengrens i Mora och Malung under 90-talet, ett företag som tillverkade kassaskåp. Under hans ledning tog han verksamheten på en imponerande tillväxtresa – han ökade trivseln, förbättrade lönsamheten och minskade sjukfrånvaron.

Men mitt i framgångarna fanns en anställd som alla såg som ett problem. Han var butter, klagade ofta och skapade dålig stämning. Ingen hade egentligen något gott att säga om honom. Istället för att ignorera situationen eller se honom som en belastning, valde min far att göra något oväntat – han tittade närmare på vad som kunde vara fel.

Han läste hans CV och insåg att mannen var välutbildad, men att han arbetade med triviala uppgifter. Kanske var det bristen på utmaning som gjorde honom frustrerad och ointresserad? Istället för att se honom som en besvärlig individ, såg min far hans potential – och fattade ett beslut som ingen hade kunnat förutse: han befordrade honom till chef för en avdelning.

Förändringen var omedelbar. Han gick annorlunda, han pratade annorlunda, han tog ansvar och skapade ordning i verkstaden. Han blev en ledare, och plötsligt var han inte längre den där jobbiga jäveln – han blev uppskattad.

Personalen förundrades: "Vad har du gjort?"
Det enda min far hade gjort var att sätta rätt person på rätt plats. Han hade sett bortom den yttre attityden och identifierat det verkliga problemet – bristen på utmaning. Och det var allt som krävdes för att mannen skulle blomstra och bidra på ett helt annat sätt.

Rekrytering handlar inte bara om att fylla en position – det handlar om att förstå individens drivkrafter, styrkor och behov. Ibland är en "jobbig jävel" bara en felplacerad talang.

I have the most important job

Året var 2005, och jag befann mig på Mount Everest för första gången. Vi klättrade från Tibet, och i vårt team fanns en kökspojke vid namn Pemba. Hans uppgift var enkel men livsviktig: åtta timmar om dagen, i nästan två månader, gick han till den närliggande glaciären, högg loss is, bar den tillbaka till baslägret och smälte den. Varför? För att vi skulle ha vatten – vatten att dricka, laga mat med, diska och tvätta oss.

Trots det monotona och fysiskt krävande arbetet gnällde Pemba aldrig. Han log alltid, och där stod han, rörd av sitt uppdrag och sa med stolthet: "Cooking snow, very nice!"

En dag gick jag fram till honom och frågade: "How come you are always so positive when you are melting the ice?"

Han lutade sig framåt, som om han skulle avslöja en stor hemlighet, och log innan han svarade: "I have the most important job!"

Nyfiken frågade jag: "What is it, Pemba?"

Med samma varma leende sa han: "Without water, everyone will die."

Jag kunde inte annat än le tillbaka. Här fanns en person som älskade sitt jobb, dag ut och dag in. Han skulle aldrig stå på toppen av Everest, aldrig fronta en tidningsförstasida eller bli intervjuad av en reporter – men ändå bar han sin roll med en djup stolthet.

Det är precis så det behöver vara i alla organisationer. Dina anställda måste förstå hur deras insatser bidrar till det större målet för att känna engagemang och mening i det de gör.

Det påminner mig om den klassiska historien om de två stenhuggarna: När en man passerar frågar han den första stenhuggaren: "Vad gör du?" Stenhuggaren svarar: "Jag hugger sten och lägger de färdiga stenarna bredvid mig." Sedan frågar han den andra stenhuggaren: "Och vad gör du?" Stenhuggaren svarar med stolthet: "Jag bygger en katedral!"

Att rekrytera rätt individer för krävande roller – vare sig det gäller expeditioner eller affärsvärlden – handlar om att hitta dem som ser det större syftet, de som värdesätter sin insats och förstår att deras arbete är avgörande för helheten.

Så, hur säkerställer du att dina medarbetare känner att de bygger en katedral – och inte bara hugger sten?

Följ med under det kommande året – och låt dig inspireras!

Idag smäller det. Det är min comeback som professionell äventyrare. Under det kommande året har jag ett mål som få ens vågar drömma om: att bestiga Norges 377 toppar över 2 000 meter.

Min mission? Att väcka din vilda sida. Att påminna dig om att livet inte är skapat för att levas från soffan – det är skapat för att upplevas fullt ut, djärvt och med ett vidöppet hjärta. Jag hoppas kunna tända den elden inom dig, få dig att snöra på dig kängorna, känna vinden i ansiktet och jaga dina egna toppar.

Under det kommande året kan du följa min resa, där jag dagligen rapporterar från expeditionen och delar mina starkaste insikter om:

  • Hur du vänder misslyckanden till framgång
  • Skillnaden mellan vinnare och förlorare
  • Varför vi överskattar vad vi kan göra på en dag, men underskattar vad vi kan uppnå på tio år
  • Hur gnäll sällan löser problemet – och hur du kan påverka det istället
  • Och framför allt: att bergen inte blir mindre branta bara för att vi klagar

Varför är detta viktigt?

Vi lever i en tid där vi skyr motstånd, där vi väljer snabb komfort framför långsiktig utveckling. Men människan är byggd för utmaningar. En muskel växer genom motstånd. Vårt psyke stärks genom prövningar. Vi behöver regelbundna doser av både fysisk och mental kraftmätning för att bygga resiliens, mod och verklig tillfredsställelse.

Jag har ägnat mitt liv åt att peppa och inspirera andra. Nu behöver jag pepp. Följ mig under det kommande året – och boka in mig i höst, när jag tar en paus från klättrandet och delar mina lärdomar med dig och ditt team!

Är du redo att ta dig an dina egna berg och hitta de som vill följa med på resan?

Följ min resa på Instagram: @fredrik.strang

Med vänliga hälsningar,
Fredrik Sträng
Alpinist - Föreläsare - Coach

_______________________________________________

Om Fredrik Sträng
Fredrik, i sin ledarroll, har bestigit sju av jordens fjorton 8,000m toppar, satt ett Guinness världsrekord och föreläser om arbetsglädje, ledarskap, kommunikation, beslutsfattande och krishantering. Han är 2 x TEDx talare, skrivit två böcker och gjort dokumentärfilm för National Geographic, Discovery, TV4 och SVT. Han guidar även företag till bl.a. Kebnekaise.

Skicka en förfrågan på Fredrik Sträng

Fredrik Sträng

Bokning och förfrågan

Skicka en bokningsförfrågan här för Fredrik Sträng

Tyckte du att blogginlägget var inspirerande? Du kan boka Fredrik Sträng till ditt event. Kontakta oss idag för att höra mer om möjligheterna.

Om författaren

Bli inspirerad och motiverad att ändra dina tankemönster när höghöjdsklättrare Fredrik Sträng föreläser om viljestyrka.
Gå till föredragshållarens profil

Andra blogginlägg