Har du rätt fokus? - Arbetsglädje och hållbart arbetsliv ur tre perspektiv

De flesta pratar om att må bra av jobbet som ett avgränsat fokus. Men forskningen visar tydligt att både arbetsglädje och hälsa byggs av tre olika delar – som kräver olika förutsättningar och som lyfter och bär dig i ditt arbetsliv på olika sätt.

 

Att känna arbetsglädje, vara hållbar och må bra av sitt jobb kräver att organisation (struktur), ledarskap och medarbetarskap samverkar. Alla har en viktig och avgörande roll, och det handlar om ett bredare och djupare fokus än man ofta tror – och lika ofta faktiskt verkar för. Till stor och avgörande del handlar det om att gemensamt stärka de beforskade friskfaktorer som visat sig avgörande både för framgång och välmående, men i den här artikeln tittar vi på arbetsglädje och hållbarhet ur ett individperspektiv (med ett kort medskick till dig i ledarroll på slutet).

 

Varför det spelar roll för verksamheten

Studier visar att välmående medarbetare presterar bättre, är mer produktiva och stannar längre. Men välmåendet bygger på tre dimensioner som ofta förbises – och det blir lätt fokus på bara en av dem.

 

Tre dimensioner av välmående på jobbet

Att må bra av att jobba kan utifrån forskning delas in i tre delar: evaluativt, affektivt och eudaimoniskt välbefinnande. Alla tre påverkar hur medarbetare presterar, stannar kvar och mår – och alla tre kräver att organisation, ledare och medarbetare agerar och skapar förutsättningar för varandra.

Evaluativt välmående handlar om din samlade och övergripande känsla kring jobbet över tid. Det är mer stabilt än stämningsläget för dagen: man kan ha en jobbig dag men ändå bedöma jobbet som bra, eller ha en bra dag men ändå vara missnöjd om t.ex. lön, utvecklingsmöjligheter eller rättvisa i arbetsfördelningen inte känns rätt över tid. Det påverkas särskilt av upplevd rättvisa, tydliga förväntningar, balans mellan ansträngning och belöning samt autonomi i arbetet. Många medarbetarundersökningar mäter i praktiken just detta – vilket gör det lätt att optimera ytligt, utan att det nödvändigtvis förbättrar hur medarbetare faktiskt mår i vardagen eller upplever mening i sitt arbete.

 

Reflektionsfrågor kring evaluativt välmående (individ):

• Om jag ser tillbaka på det senaste halvåret – är jag, allt sammantaget, nöjd med mitt jobb? Hur har min känsla förändrats?

• Motsvarar jobbet det jag faktiskt behöver, t.ex. i lön, villkor och utvecklingsmöjligheter?

• Står min insats i rimlig balans till det jag får tillbaka – erkännande, lön, utveckling?

• Har jag tillräckligt med inflytande över hur jag lägger upp mitt arbete?

Affektivt välmående handlar om välmående och upplevelser under själva arbetsdagen – glädje, engagemang, stress eller irritation, till exempel, vilket kan skifta från timme till timme, dag till dag. Man kan vara evaluativt nöjd med sitt jobb men ändå ha affektivt tunga dagar fyllda av stress, och tvärtom. Det påverkas ofta av sådant som arbetsbelastning, återhämtningsmöjligheter under dagen, relationer i stunden (t.ex. ett svårt samtal eller en trevlig fika) och hur väl arbetsmiljön stödjer fokus och lugn.

 

Reflektionsfrågor kring affektivt välmående (individ):

• Hur känner jag mig faktiskt under en vanlig arbetsdag – mer än vad jag tycker om jobbet i stort?

• Vilka stunder eller situationer på jobbet gör mig glad eller energisk?

• Vilka stunder gör mig stressad, irriterad eller nedstämd – och återkommer de?

• Får jag tillräckligt med återhämtning under dagen, och klarar jag att släppa jobbet när arbetsdagen är slut?

• Om jag skulle beskriva gårdagens känsloläge på jobbet i tre ord – vilka skulle de vara, och säger det mig något?

Eudaimoniskt välmående (som ligger mig varmast om hjärtat) handlar om mening, syfte och utveckling – känslan av att bidra till och verka för något som känns viktigt, och att få vara i utveckling. Det skiljer sig både från den stabila helhetsbedömningen (evaluativt) och från känsloläget i stunden (affektivt): man kan ha en tillfredsställande dag rent känslomässigt och ändå sakna djupare mening, eller uppleva stor mening i ett arbete som samtidigt är krävande och inte alltid "kul" för stunden. Det byggs i grunden av att arbetet stämmer överens med dina inre värderingar, och stöttas av faktorer som upplevd autonomi och möjlighet att utvecklas.

 

Reflektionsfrågor kring eudaimoniskt välmående (individ):

• Känner jag att mitt arbete bidrar till något som spelar roll – för andra, verksamheten och/eller mig själv?

• Stämmer det jag gör på jobbet överens med det jag själv värderar och tror på?

• Har jag utrymme att påverka hur och vad jag bidrar med, eller känns arbetet mest utfört åt någon annan?

• Om jag ser mitt jobb i ett längre perspektiv – för det mig dit jag vill, eller känns det som att stå still?

 

Ett varmt medskick till dig i ledarrollen

Du behöver inte ha alla svar eller fixa allt på en gång. Men genom att känna igen dessa tre dimensioner kan du sluta jaga en enda lösning på arbetsglädje och istället se var dina medarbetare faktiskt befinner sig. Ibland räcker det att fråga, lyssna och vara närvarande i vardagen; ibland handlar det om att skapa rättvisa strukturer och tydlighet över tid. Du har sannolikt redan mer inflytande än du tror – för det är i de små, återkommande valen som hållbart arbetsliv byggs, inte i enstaka insatser. Och att bry sig om detta, genuint, är i sig en av de starkaste handlingar du kan göra för ditt team – och för dig själv.

Avslutningsvis - ett arbetsliv som möjliggör arbetsglädje och hållbarhet skapar vi tillsammans. Men underskatta inte potentialen i att du som individ genom en ny insikt om en styrka eller behov i ditt arbetsliv gör något nytt redan imorgon. En ny fråga, en ny reflektion, en ny handling, i en meningsfull riktning!

Sköt om dig! / Ann-Sofie Forsmark, hedersdoktor för ett hållbart arbetsliv