Därför går även smarta människor på ekonomiska bluffar

Vi människor vill gärna se oss själva som rationella varelser; att vi väger för- och nackdelar, gör genomtänkta val och inte låter känslor styra våra beslut. Men verkligheten ser annorlunda ut.

Gång på gång visar både forskning och praktiska exempel att vi är betydligt mer påverkbara än vi vill tro och erkänna. Det gäller inte minst ekonomiska beslut, där även intelligenta, erfarna och till synes eftertänksamma personer kan fatta beslut som de senare ångrar.

En grundläggande förklaring ligger i hur våra hjärnor är konstruerade. Evolutionen har utvecklat oss att fatta snabba beslut i miljöer där informationen varit begränsad, men där vi snabbt behövt avgöra om något är farligt eller ofarligt. Den typen av tänkande är dock långt ifrån optimalt i dagens komplexa ekonomiska landskap – och särskilt i en digital värld, där allt går snabbt men vi inte ens får en chans att se andra människor i ögonen och lyssna på magkänslan.

Så, när vi ställs inför diverse kreditavtal, abonnemangserbjudanden och inte minst investeringsmöjligheter är det inte konstigt att vår snabba hjärna ibland leder oss fel. Vi vill tro att vi är motståndskraftiga mot påverkan och för smarta för att bli lurade, men just den övertygelsen kan göra oss mer sårbara. Vi sänker garden just för att vi tror att vi är immuna.

En frågeställare skrev till min podd Fråga Magda, angående att hennes pojkvän gått på en investeringsbluff via sociala medier: ”Jag känner mig sjukt besviken och arg. Vi som sett så många dokumentärer om bedrägerier och så många avsnitt av Lyxfällan på TV. Jag trodde vi var ’immuna’ mot bedrägeriförsök”.

I sammanhang där pengar är inblandade spelar dessutom känslor en särskilt stor roll. Rädsla, girighet och stress kan snabbt ta över. Tänk dig en situation där ett erbjudande presenteras som tidsbegränsat: “Endast idag” eller “Sista chansen” eller där du får höra/läsa om en alldeles unik investeringsmöjlighet som få känner till, men det är bråttom. Plötsligt försvinner utrymmet för eftertanke. Hjärnan går in i ett impulsivt läge där fokus ligger på att inte missa något, själva definitionen av FOMO, snarare än att göra ett bra val. Beslutet tas i stunden och känns alldeles rimligt, men hur ofta hör vi inte i efterhand någon säga: “Jag vet inte vad jag tänkte – det gick så fort.”

En annan faktor, som allt fler bedragare tyvärr är medvetna om och utnyttjar, är vår allmänna tilltro till expertis. Om en person i vår omgivning som vi litar på gör rekommendationer kring investeringar eller pratar om “enkla pengar” – ökar sannolikheten att vi följer rådet. Inte nödvändigtvis efter att ha analyserat situationen, utan för att det känns tryggt att följa experten. Jag har själv förekommit i en serie AI-genererade bluffartiklar med just en sån ”unik investeringsmöjlighet” i flera månader nu och trots polisanmälningar och bestridanden så fortsätter dessa fejkade artiklar att figurera. Servrarna är utländska och den svenska ordningsmakten kan inte göra någonting.

En annan allmänmänsklig mekanism är att vi tenderar att söka bekräftelse på det vi redan vill tro. Om vi exempelvis vill tro att det finns genvägar till snabba pengar och att det går att placera X kr och få en garanterad avkastning på 4X kr på tre veckor så letar vi gärna efter argument eller just rekommendationer som stödjer den tesen, snarare än att kritiskt granska det vi ser och läser. Den här typen av selektivt tänkande gör att vi kan övertyga oss själva om att något är klokt, trots att det objektivt sett finns många varningssignaler där.

Det är också värt att nämna hur snabbt det kan gå och i synnerhet om man sitter ensam på kammaren, utan en annan person som kan hjälpa en att ta ett djupt andetag och reflektera, om så bara lite. Många ekonomiska misstag sker inte som ett resultat av en lång serie övervägda beslut, utan av några få snabba val. Ett klick, en signatur, ett “ja tack” – och plötsligt är man fast i något som får konsekvenser för lång tid framöver.

Jag pratar ofta och gärna om att vi måste få bättre styr på den allmänna privatekonomiska bildningen i Sverige, men det är långt ifrån bara människor som saknar kunskap som går på bedrägerier. Jag hör jätteofta om människor med god utbildning och stark analytisk förmåga som ändå fattat riktigt dåliga ekonomiska beslut. Intelligens skyddar oss inte från våra grundläggande mänskliga svagheter. I vissa fall kan den till och med göra oss mer benägna att rationalisera våra misstag, vi vill helt enkelt inte inse att vi blivit lurade så vi håller hellre tyst om det än att dela med oss eller anmäla det till polisen. En riktigt ond cirkel, då tystnaden och stigmat gör omvärlden omedveten om hur vanligt det är och hur mycket man egentligen behöver vara på sin vakt.

Slutsats av allt detta? Kanske framför allt att vi behöver vara ödmjuka inför vår egen mänsklighet. Vetskapen om att vi alla är mottagliga för yttre påverkan är ett första steg mot att fatta bättre beslut. Man behöver inte bli misstänksam mot allt och alla, men det kan vara klokt att skapa en regel för sig själv att aldrig agera på impuls, utan att först ta en kort paus för reflektion, innan vi medger en transaktion till något vi var helt obekanta med tills för en dag sedan.

Att göra misstag är en del av att vara människa. Det centrala är inte att undvika alla fel – det är omöjligt – utan att lära sig känna igen situationer där det finns risk för dåliga beslut. Där kan du ställa dig själv den enkla frågan: Vad händer om jag väntar en dag? Eller ännu hellre, berätta för en närstående vad du tänker göra. Dubbelkolla med någon du litar på om det verkligen är en bra idé.

Avslutningsvis vill jag också uppmuntra till en sund skepsis. Om något låter för bra för att vara sant så är det också fallet. Erbjudanden som utlovar snabba pengar eller enkla lösningar på ekonomiska problem trycker just på våra mänskliga svagheter – men nu vet du bättre. Sprid gärna kunskapen vidare till alla du känner!

Vill du veta mer? Lyssna på Magdalenas podd här.