Vad är ett kul aprilskämt? Och passar det på jobbet?

Det kan verka enkelt att komma med ett bra aprilskämt, men egentligen är väldigt komplext. Ett aprilskämt är inte något som ska tas lättvindigt. När det lyckas är det fantastiskt. Något som kan bli viralt. Fungera som bra PR eller något som skapar en buzz kring ditt varumärke. Men fallhöjden är stor. Missar du målet så är det i bästa fall bara putslustigt, billigt - men inte riktigt kul. Men det finns också en risk att du blir skämtet självt, att andra kommer skoja om hur du trodde att du var kul. Och allra värst kan någon annan bli kränkt, förolämpad eller sårad. Det finns lägen där de kan ha risk att skapa oro eller skadegörelse, eller göra någon förbannad.

Hör de ens hemma på jobbet?

Det borde de kunna göra, för jobbet mår bra av att vi har kul. En del skämt kan också bli snackisar, visa på tidsandan eller på andra sätt positionera era varumärken. Jag gillar att kunna återberätta att Unionen var tidigt ute med att lansera ett medlemskap för AI - kanske för tidigt, för det skulle ha varit en ännu bättre snackis nu än 2015, men en smart förutsägelse av vad vi skulle prata om tio år senare.

Och lyckade skämt på jobbet, de som får alla att skratta, kanske reflektera över våra beteenden - kan hjälpa oss att släppa prestigen. Och framför allt kännas autentiska och genuina. De ger oss något att återberätta och kan skapa mer gemenskap. Ja, bra aprilskämt hör verkligen hemma på jobbet. Lika mycket som att dåliga aprilskämt är problematiska.

Aprilskämt i år då?

Uppenbart ser jag en risk att vi kommer få på tok för många aprilskämt. Att massor av människor kommer tänka att det är lätt att göra med en AI. Jag vet inte om jag vågar titta på vissa sociala medier den 1 april av risken att de är fyllda av datorgenererade bilder som ska vara roliga. Humor är rätt avancerat och därför svårt för en AI att räkna ut.

Och vad är då ett kul skämt?

Som lekifikationsexpert, gammal komiker och dessutom en av Sveriges främsta föreläsare på ämnet kul har jag en formel för det. Så här är vad som behövs:

Det måste vara lekfullt - den perfekta balansen där det känns nästan seriöst. De legendariska skämten som återberättas var osannolika, men ändå på gränsen till trovärdiga. Det är i samma läge som jag hittar lekfullheten. Jag brukar kalla det för seriöst oseriöst.

Tajmingen - när jag berättar vad folk upplever som kul så pratar jag ofta om flow. Vi har roligt när vi är i ett läge där tiden nästan försvinner. För humor och aprilskämt handlar det om att matcha tajmingen. Ett lyckat skämt är lagom långt och har sedan en tydlig punkt. Förr så tydlig att det fanns ramsor som ”april, april, din dumma sill”, men en tystnad kan räcka. Förklara inte, låt det inte bli för långt, sluta exakt när det blir uppenbart, eller nästan uppenbart.

Vi skrattar i grupp - ett skämt finns mellan människor. Utmaningen i många aprilskämt är att vi inte skrattar lika bra själva. Det blir sämre om det är passivt eller om vi känner att inte alla upplever det. Och alla behöver uppleva det som kul. Om halva gänget skrattar men någon är besvärad - jag är ledsen, men då har du misslyckats.

Själv tänker jag nog inte dra något aprilskämt, men jag kommer spana efter om något är riktigt kul i år.