Saliga Är De Ovanliga

Vi ligger i kvalet och valet, återigen, bara månader efter fotbolls-VM. Nu ska vi välja vilket parti och politiker vi ska lägga våran röst på. Så efter att ha lyssnat på diverse debatter, föredrag, insändare och utsändare, inser jag att inte mycket har förändrats i synen på Människan. Väljaren. Alla partier, och en majoritet journalister, har en enorm dragning åt att kalla väljaren för Den Vanliga Svensken. Alla politiska partier i Sverige påstår att “vi är partiet för den vanliga svensken”.

Jaha, tänker jag, men vad så med de ovanliga? Vilket är partiet för Den Ovanliga Svensken? Det låter ju så mycket mer inbjudande - vem representerar de ovanliga? Men förresten - när blir man vanlig, hur får man det där O´et framför sin vanlighet och blir Ovanlig? Vem avgör vem som är vanlig? Finns det någon hemlig kodex, något särskilt beteende, inkomst, uppförandekod för att kvalificera sig till kvartsfinal i vanlighet? Någon?

Hur ser den vanliga människan ut, vad gör den vanliga, hur beter man sig vanligt, ja hur röstar man vanligt? Och inte minst – vem avgör, tar sig den något snobbiga von oben-attityden och påstår sig veta vem som är vanlig?

Jag förstår ju att ordet vanligt ska representera någon form av genomsnittlig grundnivå av ett svenskt mänskligt beteende. Man ska passa in i en viss norm, inkomst, slätstrukenhet, lagom bäst. Alltså inte för mycket, inte för litet. Den biten förstår vi alla. Men för mig är det också ett sätt att trycka ner människor. Håll dig undan, håll käft, ta ingen plats, var tyst, och du kvalar alltså in som en vanlig svensk, politikernas och en del av journalistkårens favorit.

Efter över 20 år som föreläsare med Ovanligheten som huvudsponsor, har jag aldrig träffat en vanlig svensk. Däremot har jag träffat den extremt vanligt blyga som var ovanligt spontan efter en kvart. Under mina år som talare har jag träffat så oerhört många underbart ovanliga människor som aldrig skulle kvalificera sig till vanlighetsbegreppet. Jag kallar dem iStörd, iMad. Eller också kommer inga vanliga på mina föredrag, de tar dörren till höger. Eller också, just det – finns de inte. De är ett påhitt. Ett önsketänkande för politiker som vill styra och stryka medhårs, utan ovanligt motstånd.

Ni tror kanske att ni är vanliga, men nej.

Som sagt, jag förstår att många vill leva ett så kallat vanligt liv. Det ville jag med, när det var som mörkast med psykiska bekymmer, hemlöshet, arbetslöshet och socialbidrag. Jag ville bara ha en inkomst, en fjärdehandsetta, i den bästa av världar flickvän och en bil. Vanligt liv. Men sedan, när punkt efter punkt, i mitt fall, bockades av, började jag ändå sakna något. Är det så här livet ska vara? Det vanliga livet?

Människorna är större än just det vanliga begreppet. Allt med bokstaven o framför kan verka farligt, men är befriande, ofta utlösande i mötet mellan oss. Onormal, Ovanlig, psykisk Ohälsa. Från det lilla klassrummet till den stora företagsmässan. O. Så det handlar ju igen om att passa in, lyssna, avdramatisera, mötet utan förbehåll. Mötet som innehåller känslig närvaro och därmed stor humor. Fortfarande möter jag underbara ovanliga och onormala positivt störda människor efter – och under - mina föredrag, som har så kallade vanliga jobb men med definitivt ovanliga personligheter. Ovanligt begåvade medmänniskor som bedriver positivt störd bemötandeteknik. Som ger 97 procent hopp, 3 procent vanlighet.

Från uteliggare i Oslo till inneliggare i Linköping. Ja, folk frågar mig, i bästa välmening idag -

Lever du ett vanligt liv idag Pelle?

Vad är ett vanligt liv? Undrar jag då.

Ja, har du hus, lägenhet, bil, barn... fru?

Frågan är ju spännande: vad är vanlig fru?

För det är nog ingen - ärligt talat - man som söker en vanlig fru? Det är ju rent av avtändande med en vanlig och normal kvinna. Tror knappast det sitter någon man i en bar och väntar på att Den Rätta ska komma in i lokalen:

Jäklar, där är hon ju. Hon ser vanlig ut, hon vill jag leva med.

Pelle Sandstrak

Aktuell med nya föredrag
Mr Tourette För Ovanligetens Skull
Saliga Är De Ovanliga