Mors dag, fars dag, skyddsombudets dag

Stanna upp, fira, förbered.
De bra resultaten ni gör beror alltid på vad ni har för förutsättningar.

Den 22 oktober firar vi en viktig del av det – då firar vi Skyddsombudens dag!
Det är lite som att fira en tonårsförälder, tänker jag. Ifjol inföll skyddsombudets dag på mitt äldsta barns födelsedag och den liknelsen lever kvar hos mig.

Ofta hör jag om viktiga saker på jobbet – vi ska ta tag i det, men sedan.
Men sedan kommer aldrig. Föreläsning efter föreläsning om arbetsglädje, kreativitet och engagemang, och en av grunderna är densamma: vi vet vad vi borde göra, men vi tror att vi gör det sedan.

Samma sak som förälder – läxor som det skjuts på, sommarjobb som ska sökas, gymnasieval som gjordes lite i sista stund och där vi sedan, tack och lov, i efterhand kunde hjälpa till och justera utan att det tappades ett läsår.

Jag älskar mina barn, men de är i fasen att öva prioriteringar. Jag älskar också varje chef jag stöter på, men även många av dem har så många punkter att de behöver påminnas om sina prioriteringar.

Nästan alla arbetsmiljöutmaningar är kända problem, men en lösning är att personalen väljer en eller flera som ska påminna om det. Skyddsombuden är superviktiga att ta på allvar.

De finns där för att, som kärleksfulla föräldrar, tjata, tjata och tjata på det ni ska göra. De utser någon att fungera som tonårsförälder. De ska inte längre lösa något, men stötta med att det planeras hur saker ska lösas.

De får peka på utmaningar och sedan är det viktigt att tonåringen – eller arbetsgivaren – tar sitt ansvar.

För om vi tar ansvar i att systematiskt förbättra och justera, tjänar vi massor på det i framtiden. Det jag hjälper min tonåring att lära sig idag lägger grunden för deras arbetsliv.

Det som chefen gör när den jobbar med arbetsmiljön och tar sig tid att lyssna på skyddsombudet, är att skapa bästa förutsättningarna för nästa kvartal, år och uppfylla företagets vision för de närmaste fem, tio åren.

Krasst så handlar det om att undvika kriser, oavsett om det handlar om att inte flunka en tenta, inte behöva tandvård för att pappa inte påminde om att borsta tänderna, eller om det handlar om att inte få personal som brinner inne för att nödutgången var blockerad, blir utbränd för att arbetsmängden inte justerades eller går sönder för att ergonomin var fel i tjugo år (och som alltid skulle tas tag i under nästa budget).

Idag är jag och firar med en grupp skyddsombud, imorgon hem och fira min son. Det är lite bakvänt – skyddsombuden får köpa sin egen tårta. Det är som att jag på fars dag skulle fira mig själv med en slips.

Så jag hoppas att alla chefer som läser det här går och köper en kaka – än mer, att ni genast bokar ett möte för att lyssna, schemalägga och planera nästa års arbetsmiljöarbete.

För gör ni det så har ni följt ett par av de viktigaste knepen jag har när det gäller att ta tag i arbetsglädjen och lagt de ultimata grunderna för att skapa mer kul på jobbet.

Dels har ni firat, vilket vi bör göra oftare, och så har ni lagt tid för att skapa trygghet.
Bonus: ni kommer minska sjukskrivningar, onödig personalomsättning och öka produktion, kreativitet och engagemang.

LEVE SKYDDSOMBUDET (och mitt barn)! HURRA, HURRA, HURRA!!!